Kallt så in i Norden

Nu börjar det bli riktigt kallt här. Igen. När ska den efterlängtade våren anlända? Så vi kan sitta och spela gitarr och äta jordgubbar på en filt i parken? Istället så är det snökaos så hela samhället blir rubbat ur sina rutiner. Men jag är inte bitter. Eller något åt det hållet. 
 
Fredagen min var som alla andra fredagar fullspäckad med ett långt gym pass och sedan börja hämta alla barnen kl 14.00. Simningen var tuff eftersom alla är lite småförkylda men vi hade ändå riktigt mysigt. Fredagens bad är min favoritstund med Liv för då är hon goare än goast den lilla tösen. Utan en minuts vila fick jag tillslut sluta kvart i sju och sprang till tuben för att hinna till fotbollen som visades på storskärm i Svenska Kyrkan. Sverige-Irland och det måste varit den mest ointressanta matchen som någonsin spelats. Istället drack den fullpackade kyrkans besökare så mycket öl det bara gick och på slutet tog Prästen Anders Mickrofonen och gick upp på scenen i sin blå-gula-munkjacka och sa "Tack för att ni har hjälpt oss att dricka upp hela vårt lager av öl!". Jag, Michaela och Veronica hade i alla fall en väldigt trevlig kväll tillsammans med folkmassan.
 
Efteråt åkte vi tillbaka till vårt hem; Wimbledon där Veronica och jag drog vidare medans förkylda Michaela tyvärr begav sig hemmåt. På baren vi skulle till var det självklart 21-årsgräns men vakten var snäll! Vi fyllde våra kroppar med mera Beck's och när vi ville gå och dansa till den nostalgiska musiken bytte plötsligt DJn helt och musiken blev okänd och sämst. Vi snackade med en trevlig advokat-kille från Wales som blev arg när vi kallade honom "britt". Det var tydligen väldigt känsligt. Han försökte få med oss till Wimbledons enda ställe som har öppet till 03.00 men vi tackade nej och åkte hem till våra varma sängar!
 
Idag har jag efter för få timmars sömn, varit i Stratford och Westfield och shoppat lite behövligheter. Resan tog mig 1,5h dit pågrund av vägarbete och SNÖ! Då hinner man bli riktigt sur. Men Josefin var där när jag kom fram så då blev jag glad igen!

Plånboken gråter efter dagen, som alltid men det firades med en filmkväll med Michaela och Veronica. Micken åker till Sverige tidigt måndagmorgon och överger oss i kalla London, inte för att jag tror att Sverige är varmare… Vi tittade på Hunger Games och jag var i princip ett kommentatorspår till hela filmen såsom V och M ställde frågor hela tiden. Mysigt som attan hade vi.

Sedan vandrade jag hem i regnet och nu är det dags för en lång natts sömn!

P.S
Idag fick jag ett för tidigt födelsedagskort på posten från Kvistorparna: Nu är det på riktigt. Jag fyller faktiskt 20år!!



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

buckhult.blogg.se

Med min röda gitarr på ryggen, den överfyllda röda resväskan i handen och den lilla laptopen under armen beger mig mot London (Harry Potter och musikalernas förlovade stad) och Wimbledon. Au-pair-livet väntar i form av tre spralliga barn som jag nu ska lära allt jag kan! Buckhult is on road!

RSS 2.0