Skoskavsblåsor större än compeedplåster. AJ.

Torsdagens korta besök på Ikea med nya kängor på gav mig de största skoskaven jag har sett. Under den gigantiska blådan finns ytterligare blsåor och blåmärken (?!). Påminner om brännskador. Hemskt smärtfullt är det i alla fall. men jag lever och inte tänker jag stoppas av några sketna hälar inte.
 
Igår jobbade jag, vad jag trodde var, sista morgonpassen innan i maj men icke sa nicke. Det blir visst lite tidiga morgonar nästa vecka med. Barnen var jättegulliga och vi vandrade iväg i regndiset. Det var som att någon tryckt på slowmotion eller paus och regnet satt fast i luften. Freyia tog sin lurviga vårjacka, som hon under dagen fick ångre då regnet hällde ner. Tur att duktiga Amanda tänker efter och tar med extra jackor när jag vid eftermiddagspasset gick iväg med barnvagn, sovande unge, största och tyngsta ryggsäcken i mannaminne och stor vinter jacka för att skyla regnet. Jag ser ut som familjen Taikon (Sundellarnas familjeskämt) varje fredag. Trots brutal smärta i hälarna klarade jag mig, med ett visst haltande, ända fram till bassängen och simlektionerna. Självklart var Burger King stoppet efter detta och sedan gick vi hem och satte på Toy Story medan jag festifxade mig! Kvällen i ära skulle spenderas i Vauxhall (där den hemska helikoptercrashen inträffade) på Renaissance Rooms och ett Roller Disco!! Jag hittade med hjälp av Per, lite compeedplåster att täcka hälarna med men problmet var att plåsterna var smala och blåsorna var stora. De täckte inte riktigt...vilket jag fick sota för senare under kvällen! Men lite hjälpte de iallafall.
 
Michaela kom förbi mig och lite efter åtta mötte vi upp Alexandra och Veronica! En alkoholhaltig dryck senare satt vi på tåget, taggade till tusen. Alexandra hade fantastiska blåa discobyxor på sig! medan vi andra var ganska svartklädda...haha. Speciellt jag och Michaela.
12.5o kostade det för inträde och srullskridskor. Inte farligt! Då vi skulle gå upptäckte vakten att en av oss hade en cider i väskan. och var gör denna trevliga polack? Jo vi får en nummerlapp och kan hämta ut cidern efter kvällen! Totalt motsatsen till Sverige där de hade öppnat cidern och hällt ut den framför ögonen på oss! Underbar man.  Smärtan i hälarna var inte lika påtaglig i roller blades vilket var en grym lättnad. Vi hade superkul även om musiken var lite för dosco och lite för okänd. Stannade man på dansgolvet, som gick i cirklar, blev man visslad på. Så inte fick man stanna inte. Jag var rookie klarade mig ändå ganska bra! lite ostabilt men inga vurpor! Dock hade de en fläkt som ville envisas med att blåa upp kjolen på mig stup i kvarten. Det var otroligt blandat med människor och en av instruktörerna, såg ut som prins Harry. Det var kul men några timmar senare, stannade hela dansgolvet och en kvinna bars ut. HON HADE BRYTIT BENET. Då dog min entusiasm. Och strax där efter åkte vi hemmåt. Underbar känsla att ta ett av de sista tågen hem vid halv ett tiden! Grymt kul kväll!
 


En man med någon form av polaroidkamera tog denna fina bild på oss. Så nu har vi ett ordentligt minne!

 

Snart ska jag gå upp och äta frukost/brunch. Sedan ska jag träffa Micken en stund. Som för övrigt ringde innan i panik och att om att få låna toan. Jag: "Självklart. var är du?" M:"Tre hus från dig!!" Haha. Sedan ska jag ikväll på melodifestivalen-finalen! Är taggad till tusen. Heja Anton, Robin och David!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

buckhult.blogg.se

Med min röda gitarr på ryggen, den överfyllda röda resväskan i handen och den lilla laptopen under armen beger mig mot London (Harry Potter och musikalernas förlovade stad) och Wimbledon. Au-pair-livet väntar i form av tre spralliga barn som jag nu ska lära allt jag kan! Buckhult is on road!

RSS 2.0