Devil in the morning


Så här kände jag imorse:
image
(Spanska för : Jag gillar inte detta!!!)
 
Jag hade en tidig morgon idag bara för att se hur Jeanne väcker barnen; vilket hon gör med bravur. Det går jättelugnt till, hur jag ska lyckas med detta nästa vecka och 5 veckor framåt är för mig en gåta, menmen. Freyia vägrar vakna. Och när hon väl gör det 5 år senare är så hon sjukt sur att det inte går att beskriva; jag trodde seriöst hon skulle slita ur ögonen på mig, det kom i princip rök ur hennes öron av ilska. Tala om morgontrött. Jag är livrädd för nästa vecka och denna lilla minikvinna.
Så lite hemlängtan har jag alltid idag bara för att det skulle vara så mycket lättare att vara hemma. Om människor bara kunde känna av när man tänkte på dom...
 
Nu sitter jag och lyssna på Forever young och längtar efter juletid, levande ljus, glögg, kärlek, snö, mitt rum (iknklusive min säng och mina vinylskivor), mina vackra vänner, min gulliga farmor, min underbara mormor och morfar, moster, kusiner, mamma, pappa, Abbe & Selma (som förövrigt har diskbrock at the moment, min älskade vovve)!
 
Om det kunde vara såhär enkelt.
 
I helgen är jag helt fri från babysits (och Ian kommer hit) så jag hoppas helgen levererar, det behövs nu när mörkret kommer närmare och närmare....
 
/En Buckhult i London
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

buckhult.blogg.se

Med min röda gitarr på ryggen, den överfyllda röda resväskan i handen och den lilla laptopen under armen beger mig mot London (Harry Potter och musikalernas förlovade stad) och Wimbledon. Au-pair-livet väntar i form av tre spralliga barn som jag nu ska lära allt jag kan! Buckhult is on road!

RSS 2.0